Polisens underrättelseverksamhet

Tvärtom, om du börjar få en anställd att känna att de är på gatan är det samma sak, ett undantag när vi pratar om sociala frågor, som när vi pratar om ledarskap. Det är då lojalitet misslyckas och negativa tankar uppstår. Det kommer inte att finnas en bra arbetsmiljö. Å andra sidan lyfts kritik mot dålig upplösning och otillräckliga medieresurser ofta fram i media.

Linda h Staaf berättar om hur hon ändå gör medarbetarna stolta och motiverade. Karriär: Chefen för underrättelseenheten i den nationella polisens operativa avdelning, Noah. Det började i polisen som utredare av ekonomisk brottslighet. Högskoleutbildning i juridik och ekonomi. Övrigt: släppte omslaget till ULV i fårakläder. En dag när resultaten kunde lyftas fram uteslutande var vid en internationell presskonferens under arbetet med Incrochat och Anom, där Linda h Staaf polisens Sveriges roll i en jätteoperation som ledde till arresterade brottslingar och tio planerade mord, bara undvikbara, bara i Sverige.

Men polisen agerar faktiskt. Vi gör något. Ändå talar hon öppet i kapseln om vad som formade henne som person och chef, och hur hon lärde känna sig själv och hittade sätt att hantera ledarskapsutmaningar. Du beskrev dig själv som en introvert person. Men du är mitt i åtgärden. Ska det vara ganska stressigt? Speciellt när du är lite trött och sliten, kryper det.

Men jag trivs och kliver in i min roll som chef, och jag gillar det, och jag vet hur viktigt det är att skapa relationer och lyssna på andra, att vara och vara synlig. Han har inga problem. Men precis när jag lämnar jobbet är jag inte den första som t sprit färg på fest. Till hands skulle jag vilja försvinna, för det är så jag är av naturen.

Ibland måste jag också göra detta för att klara. Idag förväntas det nästan att du har en öppen dörr och är tillgänglig. Det kan faktiskt vara för mycket. Du kan inte förvänta dig att vi ska vara helt perfekta. Naturligtvis behöver vi inte påminna någon chef. Alla vet det. En mobiltelefon, surfplatta och dator innehåller allt från meningslösa detaljer som ingen är intresserad av underrättelseverksamhet dölja, till exempel ett kvitto från en livsmedelsbutik eller en inköpslista, till djup personlig information som till exempel berör din egen och släktingars hälsa, politiska åsikter, sexuella preferenser och andra saker.

Polisens används formell reglering av hur sådan information kan samlas in och hur den kan användas polisens för människor. Hur kan det då vara så att en rimlig verksamhet är oreglerad? Som jag ser det har det en historisk förklaring. Underrättelseoperationer har uppstått från polisens utredningsoperationer, som med rätta fortfarande är oreglerade.

Underrättelseverksamhet millennieskiftet hade denna verksamhet förändrats på ett sådant sätt att det blev allt tydligare att alla poliser behövde rädda, samla in och dela information för att bekämpa en alltmer välorganiserad brottslighet. Samtidigt har högre krav ställts på hur personuppgifter kan behandlas genom personuppgiftslagen. Lagstiftning som initierades av den dåvarande Europeiska gemenskapen fastställde en gemensam standard för Europa.

Således är de första konstitutionella kraven för polisens underrättelseverksamhet i form av bestämmelser enligt vilka personuppgifter kan registreras. Denna förordning uppgraderades senare som en del av en omfattande EU-reform av dataskyddet. Det finns underrättelseverksamhet fortfarande ingen reglering av underrättelseverksamheten som sådan. Men räcker det att rättsliga beslut vanligtvis krävs för att använda hemliga tvångsmedel i underrättelseverksamhet?

Domstolarna är vår ultimata garanti för rättssäkerhet. Formellt kan det se bra ut, men du måste fråga hur många domstolar som verkligen vet om brottsbekämpande myndigheters underrättelseverksamhet, hur det genomförs och vilka resultat som kan förväntas av detta. Detta blir mycket viktigt, eftersom det inte finns någon officiell reglering att lita på. I detta sammanhang är det intressant att notera att åklagare, som är mycket närmare polisverksamheten, för några år sedan extremt oavsiktligt tog på sig uppgiften att besluta att samla in information från teleoperatörer i underrättelseverksamhet, på grundval av att på grundval av att på grundval av att på grundval av att de inte hade tillräcklig kunskap om denna verksamhet.

I åratal har jag underrättelseverksamhet om en reglerad underrättelseverksamhet. Men intresset för detta var minst sagt begränsat. Istället utvidgades lagstiftningen i hur polisen fick rätt att använda allt fler tvångsåtgärder i sådan verksamhet utan de grundläggande förutsättningarna för verksamheten som sådan.Förmodligen krävs ingen särskilt omfattande lagstiftning för att ge underrättelseverksamheten en mer solid grund, men ju längre Det går, och ju mer tvångsmedel som kan användas, desto svårare är det att uppnå.

Eftersom underrättelseverksamheten har blivit så viktig-inte minst i kampen mot gängkriminalitet - är det enligt min mening inte rimligt att denna verksamhet förblir oreglerad. Den rättspraxis som utvecklas kring Europakonventionen kan ställa krav som vår lagstiftning har svårt att uppnå. Hur polisens Sverige förklara de regler som gäller för underrättelseverksamhet i polisens fall som innebär användning av hemliga tvångsåtgärder i sådan verksamhet som tas upp i EG-domstolen?

För att inte få brottsbekämpande organ att möta allvarligare problem i framtiden än nödvändigt, skulle det vara bättre om lagstiftaren redan läker det underskott som finns och skapar tillförlitlig reglering.