De unga flyttar in till städerna

Kort sagt, urbanisering är när människor flyttar från landsbygden till staden. Motsatsen kallas seralisering. När du pratar om urbanisering i statistik hänvisar du vanligtvis till urbanisering som andelen liv i städer. Hur definierar du en stad?

FN rekommenderade bland annat att ett stadsområde skulle definieras med mer än 20 invånare som en stad. Urbanisering är mycket vanligare än serialisering, och det betyder att människor kommer närmare. Detta skapar ett visst problem, och många länder klarar inte det stora antalet människor som söker arbete och bostäder. Fördelarna och orsakerna till urbanisering har också många fördelar.

Det är till exempel lättare att få en bra tandläkare i Stockholm än på landsbygden. Utbudet i storstäderna är större och det flyttar fler arbetstillfällen. Urbanisering blir allt vanligare, och problemet du mötte tidigare tills inte längre på de flesta ställen. Tidigare innebar detta en hälsorisk att flytta till städer. Det fanns till exempel dåliga hygieniska förhållanden i talet, och först när ökad kunskap kunde lösa dessa problem blev städer bra ställen att bo och bo på.

Urbaniseringen av ett land jämförs vanligtvis med en S-formad kurva, den så kallade urbaniseringskurvan. Du brukar prata om tre steg. De tre stadierna i Sverige är urbaniseringen av befolkningen i stadsområden och på landsbygden, från det första steget börjar tidig urbanisering i det förindustriella samhället i början av talet. Vid den tiden var Sverige ett separat bondesamhälle och 90 procent av befolkningen bodde på landsbygden.

Vid den tiden fanns det cirka 80 städer med sådana stadsprivilegier. De flesta av dem var små enligt dagens mätningar. Endast 24 städer hade mer än 2 invånare, och tre av dem hade mer än 10 invånare. Det andra steget, tillväxtstadiet, kommer med industrialisering och specialisering av produktion och service. Att flytta till städer går då snabbt och urbaniseringsgraden i Sverige har ökat från 15 till 80 procent på mindre än ett år.

Under åren runt sekelskiftet och sekelskiftet hade Sverige en tydlig urbanisering med befolkningsrörelser från landsbygden unga städerna på den tiden. Antalet städer över 10 invånare var för närvarande Stockholm, den överlägset största med invånare som kan jämföras med 75 invånare år tidigare. Ett demografiskt ögonblick nåddes runt, det vill städerna att många bodde på landsbygden och i städer.

Det tredje steget, stabiliseringsfasen, innebär att ökningen av stadsbefolkningen har avtagit. Den svenska urbaniseringen som befolkning från land till stad är i stort sett fullständig. I absoluta tal minskar landsbygdsbefolkningen inte längre. När det gäller urbanisering minskade andelen av befolkningen som bor i stadsområden från 81 procent till 85 procent när den sista stadsgränsen fastställdes i Sverige.

Så här ser Sverige ut enligt Eurostat kan det vara svårt att skapa generella begrepp för att beskriva tätorter, eftersom förhållandena i olika länder är så olika. Att beräkna koncentrationerna av utveckling bland invånare som stadsområde är ett bra mått ur skandinavisk planeringssynpunkt. I många andra länder krävs en större befolkning än för eksjöhovgårdssjön djup samhälle som bör betraktas som ett stadsområde.

EU: s statistikbyrå Eurostat använder tre kategorier för att beskriva stadsbyggnader. De kan överföras till en stor stad, en mindre stad eller en förort och glesbefolkade. Till stöd för enheten använder Eurostat kilometerlådor.