Sveriges skuld i förhållande till bnp

Först och främst ökade skulden i samband med finanskrisen, liksom under den efterföljande krisen i euro-euroområdet: den genomsnittliga skuldkvoten steg sedan kraftigt i EU: och idag är det cirka 83 procent. Särskilt Grekland och Italien sticker ut i detta sammanhang. Hög offentlig skuld innebär att mängden finanspolitisk stimulans i en lågkonjunktur blir mindre.

För att möjliggöra en viss vändpunkt när coronapandemia slog, beslutade Euuu: i mars att reglerna inte skulle omfatta investeringar som är utformade för att motverka krisen. Trots lättnaden innebär skuldskillnader att EU: länderna har lite olika förutsättningar för att bedriva en omfattande finanspolitik: med tiden kan skulden minska antingen genom att betala av skulden, eller om BNP: växer snabbare än skulden.

Sedan toppen på listan på grund av talkrisen har Sveriges skuld minskat trendmässigt. Kortare avbrott med något ökad skuldexponering: visserligen inträffade på grund av lågkonjunkturen, men den övergripande trenden var nere. En viktig förklaring till detta är den finanspolitiska ramen, som trädde i kraft under det tidiga talet och sedan utvecklades vidare. Den svenska skulden var redan under 60 procent och har nu sjunkit till cirka 31 procent.

Det andra kravet, att budgetunderskottet för ett år inte skulle överstiga tre procent, visade sig också vara svårt att uppfylla. Vi tillhör Euuu: - de clands som har den lägsta statsskulden. Detta är uppenbart när man jämför skuld med den så kallade Maastrichtdaastricht:, som är en konsoliderad eller insamlad skuld för staten och kommunerna.

Skuld utan godkännande, som visas i ovanstående diagram, inkluderar statliga myndigheter av statliga statspapper. Statligt dokument:. Förvaltning av den offentliga skulden: använder just denna åtgärd, och det är också okonsoliderad skuld som ligger till grund för statsskuldräntorna. Det organ som ansvarar för förvaltningen av den offentliga skulden är skulden.

De måste hantera skulden så att kostnaderna hålls till ett minimum med hänsyn till risker. Det innebär att Riksgäldens bedömning av hur skulden ska hanteras är ekonomisk, inte politisk. Det är också kostnaderna och riskerna som avgör hur mycket skuld som ska lånas i svenska och utländska val.: Resten lånades av stora pensionsfonder, försäkringsbolag, affärsbanker och Sveriges Riksbank samt utländska centralbanker.

Den senaste uppdateringen: det är gratis att använda våra diagram, men vänligen inkludera finansiella fakta som källa. Simon Torstensson.