Arbetsskador för poliser

Totalt var ökningen cirka 20 procent, från olyckor till den största ökningen i Östergötland, Stockholm och Örebro län, där många poliser skadades under upploppen. I Östergetland ökade arbetsskador med 64 procent, i Stockholm med 42 procent och i Örebro län med nästan tre gånger, från 4 till 11 olyckor. Annars, enligt statistiken, kvarstår problemen från tidigare år med stress och arbetsbelastning.

Det kan jämföras med ett fartyg fullt av arbetsskador. - När man förseglar en så dyker det upp en ny, säger Patrik Danielsson, chef för Skyddspolisförbundet. Den för statistiken från Arbetsmiljöverket om arbetsskador är en preliminär rapport före den vanliga, som kommer att visas senare i höst. Statistiken är uppdelad mellan arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

När det gäller yrkessjukdomar har manliga poliser det näst mest utsatta yrket på arbetsmarknaden. De rapporterade 14 yrkessjukdomar per anställd. Poliskvinnor står också högt poliser listan över de mest utsatta yrkena i den svenska miljön. Problem som stress, sömnsvårigheter och andra psykosociala störningar släpar efter de allmänna yrkessjukdomar som polisen för.

Både i den interna och externa tjänsten. Många funktioner är underbemannade. Enligt Patrick Danielsson är det svårt för utredarna att inte gå hem från jobbet och missa sin återhämtning. Vi hade tydliga stressignaler, till exempel för passoperationer och för utredare. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket har många anmälningar om hög arbetsbelastning kommit in.

Patrick Kalmkind, tillförordnad chef för den nationella Polisgruppen för arbetsmiljö och hälsa, säger att det är viktigt att chefen och personalen har en dialog om prioriteringar. Sjukvården drabbar främst kvinnor inom internvården, som en utredning till exempel vid PKC. Den vanligaste typen av olyckor var fördomar, följt av enskilda olyckor, kollisionsolyckor och trakasseriolyckor.

Uppgifter från polisens egen databas visar att antalet arbetsskador vid akutkörning är i genomsnitt 57 olyckor per år och står för 12-19 procent av alla arbetsskador som kodas som en bilolycka eller kollision. Resultaten av studien, som bygger på svar från poliser i yttre tjänst, visar att 45 procent av dem hade minst fem körningar i brådskande fall per vecka, medan cirka 20 procent hade samma antal körningar i brådskande fall.

En av tio poliser har varit inblandade i minst en olycka som resulterade i personskador eller allvarliga skador vid akut körning. Olyckor under körning i brådskande fall inträffade vanligtvis vid korsningar eller som separata olyckor. I de fall där det fanns en analog till följd av olyckan handlade det nästan uteslutande om föraren av en personbil eller lätt lastbil.

Polisen som drabbades av olyckan var relativt ung, i genomsnitt 33 år gammal och i genomsnitt i tjänst.

Studien intervjuade sex polisintervjuer som var föraren i totalt sju olyckor. Eftersom endast sex poliser i utrikesförvaltningen intervjuades var forskarna mycket försiktiga när de tolkade intervjuresultaten, men några gemensamma nämnare kan läsas i poliser. På grund av det pågående generationsskiftet inom polisen blir det allt vanligare att relativt nyutbildade poliser arbetar arbetsskador.

Förutom att nyutexaminerade poliser ofta är unga och ännu inte har kunnat få erfarenhet inom polisområdet, är många av för till och med oerfarna förare. Körning i brådskande fall beskrivs av flera som ett positivt slag, men också stressande och riskabelt. Dessutom bör testspänningen inte bara vara relaterad till själva körningen utan kan också vara relaterad till det fall de arbetar med.

Orsakerna till de sju olyckorna beskrivs dels som yttre omständigheter utanför polisens kontroll, till exempel otillräckligt utmärkt vägarbete och dels brist på tid när information tas emot, till exempel störande information vid ingången till cirkulationsplatsen och balansen mellan arbets-och trafiksäkerhet, till exempel fördomar.